Igår åkte jag iväg med T för att sova över hos honom, jag kan bara inte låta bli även om det är ett litet äventyr varje gång att åka iväg och sen komma hem igen dagen efter. Jag mår så bra när jag är med honom och som min vän sa igår: "Tänk på dig själv i första hand" och det gjorde jag minsann.
Hemma hos honom blev det som ni kan gissa en massa mys, vi gav oss på försök nr X att se på en serie tillsammans, jag la mig mot hnom och med huvudet på hans bröst så somnade jag till slagen från hans hjärta. Det finns inget mysigare än att ligga uppkrupen mot honom och kunna känna hans hjärta slå, känna lukten från honom och bara kunna krama honom/pussa honom när jag känner för det och inte behöva skicka ett sms där det står: Jag saknar dig massor, önskar att du hade varit här...." etc etc. Dessa stunder betyder fruktansvärt mycket för mig och varje sekund med honom sparar jag djupt inom mig.
Kvällen gick alldeles för fort, men jag börjar bli van för alltid när jag är med honom går tiden fruktansvärt fort och jag önskar att jag hade en paus-knapp att trycka på eller en rewind. Imorse när han släppte av mig så tänkte jag att vi inte skulle ses förrän imorgon kväll men han kikade in under dagen så vi fick nästan en timme tillsammans <3. Jag tänker inte gå in på detalj (*ser hur L's hjärna börjar gå på högvarv*) vad vi pysslade med men vi hann iaf gå och hitta ett par byxor och en tröja till honom innan jag var tvungen att röra mig mot jobbet.
Imorgon kommer jag få se T igen och vet ni vad det bästa är, vavavavvava?! Jag kommer inte behöva säga hejdå till honom på flera dagar, jag kommer inte behöva gå och lägga mig ensam och ligga och tänka på honom, drömma om honom och leta efter honom när jag fortfarande halvsover. Vi ska åka på semester i en vecka till min släkt uppe i Norr, detta blir andra resan vi gör tillsammans dit upp och jag längtar som en tok. Förstår ni hur lycklig jag är?! Jag längtar så fruktansvärt mycket att jag skulle kunna göra vad som helst för att få tiden att gå fortare så att jag kan sätta mig ner bredvid honom och bara vara.
Jag känner på mig att denna semester kommer bli underbar(dock kommer det saknas ett litet hjärta under resan som har smygit sig in innanför min mur lika effektivt som sin far), den kommer vara speciell på alla sätt och vis! Det känns så bra att min familj och mina vänner verkligen gillar T, inte för att det hade spelat någon roll men det är alltid ett plus om de gör det. Mina vänner påstår att de aldrig har sett mig så lycklig och min syster är mer än nöjd med mitt val, T är en kille som passar mig riktigt bra enligt henne: "Vad jag såg direkt var att ni tar på varandra hela tiden som att ni inte kan låta bli, det gjorde du och X aldrig och det tyckte jag var så konstigt för det gör jag och min make hela tiden" sen hennes uttalande när jag berättade åt henne att jag gjort slut: "A, jag hade kunnat berätta åt dig redan när du var uppe i Aug att du var förälskad och att det inte var i X, men du var inte redo att höra det."
Jag komnmer alltid vara fascinerad av hur mycket min syster ser som inte jag ser, men hon brukar aldrig berätta det just då utan hon väntar tills jag är redo att höra det. Jag visste inte när jag var där uppe i Aug att jag var förälskad, jag tänkte inte i de termerna, hade ju bara träffat T två gånger men han tog upp mycket av min tankeverksamhet och mycket av minnet i min telefon ;) Han och jag började smsa varandra den 1:a Aug, jag skickade det första meddelandet och jag var tokigt nervös, tack och lov jobbade jag så ingen kunde se mig vanka av och fram som en äggsjuk höna. Efter denna kväll har vi skickat massor av sms till varandra, jag vågar ärligt talat inte berätta hur många för ni skulle tro vi är tokiga!
Gah, klart jag svävade iväg i minnen trots allt och nu börjar klockan bli så mycket att jag måste ta och fortsätta jobba lite. Men ni behöver inte oroa er, jag kommer skriva igen för detta är en historia jag vill berätta och något jag vill ha kvar den dagen minnet börjar svikta. Jag vill kunna gå tillbaka hit och se och minnas alla underbara stunder med denna karl.
Vi får se om jag kommer ta mig tid att uppdatera här under semestern, om det inte blir så så får ni helt enkelt glädjas med mig och T. Tack till alla mina underbara vänner som stöttat mig under denna sommar och som lyssnat på mig när jag varit ledsen/förvirrad/lycklig, ni är bäst. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar