Idag somnade mitt lillhjärta in, mattehjärtat värker och tårarna rinner som aldrig förr, jag tycker inte jag gör annat än att grina / kämpa mot gråten. Jag saknar honom fruktansvärt mycket och att vara inne i lägenheten är en ren plåga, jag vill ha honom här! Tystnaden är så stor, inget tassande från en vovve, eller ett litet morrande när man kommer åt honom med foten när han ligger under datastolen. Jag saknar att ha honom liggande tätt emot mig i soffan, jag saknar den lilla rackaren.
Avskedet igår var horribelt, jag ville inte släppa honom och när jag grät hoppade han upp på soffan och la sig bredvid mig och slickade bort tårarna från min kind och gnällde lite, stackarn visste inte var han skulle ta vägen och han hatade att se mig ledsen. Alltid när jag har varit ledsen så har han varit där och puffat på mig och försökt trösta.
Ett av de sista korten på Mirage som E1:an skickade igår.
När vi åkte hem så ville jag bara skrika: Vänd bilen! Men jag bet ihop för jag vet att det är bäst så här. Syster frågade om jag inte skulle vänta till sommaren så att man kunde ta hem honom och begrava honom, men ärligt talat vet jag inte om han hade orkat så länge för han var ju ändå riktigt gammal och seg. Samtidigt har jag inget direkt ställe som han är lopplad till, visst han älskade att vara uppe i stugan i Kalix men han har inte varit där så fruktansvärt mycket och här i Härnösand finns det inget speciellt ställe. Jag behåller istället minnet av honom inom mig och har med honom hela tiden istället för att koppla honom till en plats.
Så många minnen med det lilla livet, så mycket skratt och gråt. Som det känns nu kommer jag aldrig mer vilja ha en hund, smärtan när de inte finns här något mer känns alldeles för stor och tung.
Nu ska jag gå och jobba och kämpa lite till mot tårarna. Mirage, matte älskar och saknar dig, hälsa Farfar och jag vet att han kommer ta bra hand om dig tills den dagen du och jag ses igen. Sov gott älskade hjärtat.
Matte älskar dig
Ps. Kanske ska skriva något positivt också, har blivit kallad till en arbetsintervju på Måndag, får hoppas att det går bra. Ds.
Lilla voven! tungt beslut att ta men tror att du känner att du gjort rätt. Det låter så på det du skriver iaf!
SvaraRaderaGrattis till intervjun!!
Sv: så svårt det där med möbler. Man vill liksom ha en stil ju...
SvaraRaderaMen vi köpte minsann bordet idag. Var bara bordet dom hade hemma så väntar på stolarna än men vi köpte det! Känns så bra att vi liksom kommit en bit på väg!