Mindre trevligt

I onsdags hände det som man vet kan hända men som risken inte är allt för stor, jag hamnade i en sådan situation inom jobbet att jag inte hade någon reträttväg, detta blev resultatet.

Vi hade haft en riktigt bra Onsdag, vi hade varit och promenerat och fikat men sen när vi skulle sätta oss i bilen vände allt. Eftersom vi var tre som arbetade just den tiden så fick jag sitta bakom chauffören och den andra. En liten "ludde" på sätet ställde till med hela skiten, den åkte över bältesklipset och ett utbrott kom när jag inte kunde åtgärda det från där jag satt för då kom en knytnäve flygande. Chauffören hade precis backat bilen när personen i fråga bestämmer sig för att ställa sig upp och hoppa på mig!

Allt jag hann tänka var INTE ansiktet så jag försökte vrida bort ansiktet och kastade upp min arm som skydd framför. Det slutade med dessa underbara bitmärken och ett rivmärke under näsan. Jag kunde helt enkelt inte ta mig ut ur bilen, detta p.g.a. att de precis backat bilen och jag hade ett minimaltutrymme att ta mig ut via och det hade inte varit fysiskt möjligt om jag inte smällt upp dörren i den andra bilen eftersom jag hade en person som var riktigt jävla förbannad på mig som inte bara väger 30kg mer än mig men som är otroligt stark. Det var bara att rida ut vågen och hoppas på det bästa.

När vi kom tillbaka till jobbet spritade jag armen och ansiktet och sen när jag kom tillbaka till T blev det inflamatorsdämpande salva som åkte på armen, mot kvällen så såg armen förjävlig ut så jag pratade med sjukvårdsrådgivningen som bad mig åka in till sjukhuset på kontroll.

På sjukhuset tvättade de upp mig, dokumenterade alla skadorna med en massa kort också pratade vi om stelkramp. Läkaren sa att jag hade ett skydd i kroppen eftersom jag fick en spruta när jag var 10år, jag argumenterade tillbaka med att jag har fått alla barnsjukdomar jag vaccinerats mot ändå!! Tanten gav med sig och jag fick en påfyllnadsdos och sen skrev hon ut en 10dagars kur antibiotika.

När jag pratade med andra på jobbet om sprutan så var de förvånade att de inte stack mig direkt för när en annan personal som är YNGRE än mig på jobbet hade blivit biten så fick han då den direkt. Eftersom han är 4år yngre än mig så har ju han ett skydd fram till att han är 44, antar att det är olika från läkare till läkare!

Iallafall, jag fick med mig hem lite antibiotika så att jag skulle ha så jag klarade mig tills jag slutade jobbet på Torsdagen, jomenvisst! Jag gick till apoteket när jag slutade, de hade INGET recept! Jag ringde till vårdcentralen: "Välkommen till xx-vårdcentral vi har tyvärr full telefonkö var vänlig ring igen nästa vardag". Det slutade med att jag åkte dit och morrade, fick träffa en sjuksköterska som ville veta vem jag hade haft kvällen innan under besöket, jag berättade och hon såg inte så förvånad ut när hon såg att hon MISSAT att skicka in att jag ska ha antibiotika utan bara skrivit att jag sätts på en 10dagars kur! Efter många om och men och tre besök på apoteket så hade jag äntligen de förbannade tabletterna. Typiskt min tur va? :)

Lite tur i oturen med allt detta för jag började få något som mycket väl hade kunnat sluta i UVI, började springa på toaletten för att få ur mig tre/fyra droppar som sedan resulterade i att det tillslut kom blod, Antibiotikan jag äter ges tydligen mot just UVI också så då tar det bort all skit i kroppen :)

Idag är min arm mer blå/gul och inte lika svullen men den ömmar fortfarande och känns lite stel där de gav mig sprutan trots att det gått så många dagar, antar att jag är känslig ;)