I Söndags hörde jag ett övergivet jamande varje gång jag gick ut på balkongen, vid 21:15 på kvällen gick jag ner och såg denna sötnos stå mitt ute i snön och kylan och se övergiven ut, jag böjde mig ner och lockade på henne för att se om hon hade halsband/var öronmärkt men hittade ingenting, vad jag däremot hittade var tovor som sträcker sig från nacke till svansrot med tjocka korvar hela vägen! Jag pratade med T och kissen fick följa med in, på Måndagen ringde T polisen och pratade med dem som noterade att katten var upphittad osv men inget mer och sen ringde jag till katthemmet. Med dem kom jag överens om att kissen skulle vara hemma hos T och att de skulle komma och titta på den om den är chipmärkt, sagt och gjort i tisdags kom de med chipläsaren men de hittade inget chip och kissen fick fortsätta att stanna hos oss. Igår ringde de igen och meddelade att till veckan skulle hon få komma in till veterinären och raka sig och vaccinera sig, sen lät det som att hon kunde få fortsätta att bo hos oss under de obligatoriska veckorna som katten finns ute så att ägaren kan hitta den. När de tre veckorna har gått och om ingen ägare har hört av sig så kommer hon steriliseras och vaccineras en gång till och sen kan man adoptera henne, jag har meddelat de på katthemmet att om ingen hör av sig som äger henne så vill jag adoptera henne och det lät på dem som att det går bra. Jag hoppas självklart att ägaren till henne ska träda fram för hon är en underbar katt, men om det då skulle visa sig att det är en ägare som fullständigt skiter i henne eftersom hon hamnat i den skick hon är, ja... då hoppas jag verkligen att de håller sig borta.
Nu när jag sitter hemma hos mig nere på stan så saknar jag det lilla trasslet, hon påminner otroligt mycket om min misse Nyx, bara att Nyx är kolsvart och tyngre ;) Vi får se hur det går för denna lilla misse och vad som än händer så kommer jag aldrig glömma henne.
Under veckan har jag varit hos T och lämnat / hämtat M på dagis några gånger, det har gått rikgit bra och varje gång jag lämnar honom har jag fått en kram och en puss på kinden, den lilla gossen kommer bli en riktigt charmör när han blir stor. Veckan har sprungit iväg, har inte hunnit med så mycket mellan jobb och familjeliv men jag känner mig ändå nöjd med tillvaron. Snart är det helg och då får jag äntligen chans att sova ut lite, sömn har blivit en bristvara och jag tenderar att vara vaken alldeles för länge hemma hos T, men samtidigt blir det ju så när man inte träffas varje dag att man vill ta vara på stunderna man får tillsammans och sömn prioriteras inte så högt som det borde!
Aja, nu ska jag sluta klottra här, tänkte bara berätta för er om Trassel, ta hand om Er så hörs vi när vi hörs! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar